2015-01-20

Sverigedemokraterna och yrkandet om misstroendeförklaring

I dag avslog riksdagen som väntat Sverigedemokraternas yrkande om misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven. Omröstningen blev odramatisk - yrkandet stöddes endast av 45 ledamöter. Om omröstningen genomförts med slutna sedlar hade det kunnat uppstå en viss spänning om huruvida några enstaka moderater skulle ta tillfället i akt och under anonymitetens slöja markera missnöje med Decemberöverenskommelsen och stödja kravet på misstroendeförklaring. Men omröstning med slutna sedlar får enligt Riksdagsordningen endast äga rum i samband med val till olika uppdrag, inte i andra omröstningar.

Omröstningen blev än mer avslagen genom att Sverigedemokraternas vikarierande partiledare Mattias Karlsson inte ens fanns på plats i riksdagen och därför inte kunde rösta. Förklaringen till frånvaron var ett försenat flyg. Jag har svårt att se att någon annan partiledare skulle missa en så här viktig omröstning på grund av krångel i flygtrafiken. Det gäller att visa riksdagen respekt, och då får man ha marginaler i sin reseplanering. Jag tror inte Jimmie Åkesson hade uteblivit åberopande försenande flyg. Det är heller inte så länge sedan Mattias Karlsson i hast ställde in en pressträff med riksdagsjournalisterna med motiveringen att han höll på att flytta.

Genom att bryta praxis och aktivt stödja allianspartiernas budgetförslag i höstas avbröts Sverigedemokraternas långsiktiga och målmedvetna väg mot normalisering. Nu framstår partiet ett stök och bök-parti, ett parti som använder parlamentet som en tribun för att skaffa sig själv maximal uppmärksamhet. Orsaken ligger i att Sverigedemokraterna känner stark frustration över att man trots valframgångar och vågmästarställning misslyckats kapitalt med att få inflytande i den enda politiska fråga men egentligen tycker är viktig, det vill säga invandringsfrågan.

Expressen rapporterar om en maktstrid inom Sverigedemokraterna. Som så ofta när det handlar om anonyma källor är det svårt att bedöma trovärdigheten i uppgifterna. Det vi vet är att Björn Söder gärna hade suttit kvar som partisekreterare, men att Mattias Karlsson, Jimmie Åkesson och Richard Jomshof säger nej. Björn Söder har genom sina många kontroversiella uttalanden - inte minst när han vecklar in sig resonemang om huruvida det går att vara jude och samtidigt svensk (vilket för övrigt gav honom en vanhedrande sjätteplats på Simon Wiesenthal Centrets lista över de tio värsta antisemitiska incidenterna i världen under 2014) - på allvar börjat bli en belastning för sitt eget parti. Det är heller inte ett gott tecken när en partiledare i sitt partis egen tidning tvingas till långa "klarlägganden" i syfte att bevisa att allt är frid och fröjd i partiet.

Det finns de som hoppas på att Sverigedemokraterna kommer att gå samma öde till mötes som Ny Demokrati - det vill säga falla samman på grund av inkompetens och inre motsättningar. Det är nog att hoppas på för mycket. Men en sak är klar - osäkerheten kring partiledningens enighet och om partiets framtida ledarskap har inte på länge varit så stor som nu.

15 kommentarer:

Jan Andersen sa...

Nej Ulf. Att oppositionen lägger sig flat ner på ryggen för en mindretals regering - DET är att bryta mott praxis. Ja, det är värre än det. Det är ryggradslöst.

Det var också praxis intill för ett parddecennier sedan att kastrera svagt begåvade människor i Sverige. Lyckligtvis bröt man med den praxis.

Lars sa...

"Orsaken ligger i att Sverigedemokraterna känner stark frustration över att man trots valframgångar och vågmästarställning misslyckats kapitalt med att få inflytande i den enda politiska fråga men egentligen tycker är viktig, det vill säga invandringsfrågan."

Det är väl inte bara frustration bakom SD:s agerande. Dels har de agerat som deras väljare och sympatisörer krävt och dels ser de hur invandringspolitiken fullständigt är på väg att växa politikerna över huvudet med rekordinvandring och skenande kostnader etc. Då valde de att bryta mot praxis för att försöka få till en ändring. Och det är viktigt att slå fast när det felaktigt påstås att SD nu förlorat sin vågmästarställning. Vad gäller budgeten har de aldrig haft någon sådan. De har ju röstat på sin egen budgetmotion, och hade de i december följt praxis så hade regeringens budget gått igenom. Däremot har de nu blivit av med vapnet att bryta mot praxis för att fälla regeringens budget. Ett vapen som av allt att döma ändå bara var ett engångsvapen. Och resultatet av deras agerande blev väl det väntade utifrån de låsta positionerna i svensk politik. Vare sig samarbete med SD eller en storkoalition över blockgränsen var ju sannolikt. Nu har SD hursomhelst stärkt sin oppositionsroll i svensk politik, samtidigt som de fortsatt utgör tungan på vågen i riksdagen. Därmed har grunden till fortsatta valframgångar lagts. Expressens trams kommer inte att ändra på det. Motståndarna har ju alltid talat om splittring och kris i SD. Jag vet inte hur många gånger t ex Expo räknat ut SD. SD-motståndarna verkar inte förstå vilken kraft, beslutsamhet och grundläggande politisk förändring som ligger bakom röstande på SD. Många av oss kommer aldrig mer i livet att rösta på ett etablissemangsparti.

Anonym sa...

Ulf Bjereld! Jag gjorde mig besväret att leta mig fram till Simon Wiesenthal Centrets lista. Där påstår man följande: DEPUTY SPEAKER TO JEWS: ABANDON YOUR RELIGIOUS IDENTITY. Och visar en bild på Björn Söder.
Eftersom jag inte någonstans i Björn Söders uttalande kan återfinna något, som kan ens vantolkas till en sådan uppmaning, så undrar jag om du Ulf Bjereld kan hjälpa mig. Var i Björn Söders uttalande finns det täckning för Wiesenthalcentrets påstående?

Anonym sa...

Stefan Löfven kommer utlysa nyval om inte alla dansar efter hans pipa...

Anonym sa...

SD är nu förmodligen större än moderaterna. Novus 16,5. Och så undervärderingen. Novus mätningar i somras visade 7,7 och 8,3 visar på bradleyeffekten. Skulle tippa 22-26 nu. Många av dessa är just moderater, därför är SD sannolikt nu större.

Märkligt att denna uppgång fortsätter med sjuk Åkesson, det hade jag aldrig trott.

Anonym sa...

Ulf Bjereld säger att det är nog att hoppas på för mycket att Sverigedemokraterna kommer att gå samma öde till mötes som Ny Demokrati - det vill säga falla samman på grund av inkompetens och inre motsättningar. Detta har han nog alldeles rätt i. Om Socialdemokraterna överlevde Sahlin och Juholt, så kommer nog Sverigedemokraterna att överleva sina stolpskott.

Många som röstat på Sverigedemokraterna skulle nog inte välkomna många ur dess ledning som svågrar eller svägerskor, svärsöner eller svärdöttrar. Det Sverigedemokraterna lever på är sin politik i migrationsfrågan. Den egna migrationspolitiken är ett hot för Socialdemokraterna och livsluft för Sverigedemokraterna.

Orion77 sa...

SD:s misslyckade misstroendeförklaring av regeringen Löfven är årets hittills största flopp.

Har dom fler i pipeline?

Anonym sa...

#Orion 77 2:18 em
Om du tror att Sverigedemokraterna inte lyckades demonstrera det de ville demonstrera med sin misstroendeförklaring, så kan du naturligtvis kalla demonstrationen misslyckad. Något säger mig att du nog inte riktigt har förstått vad Sverigedemokraterna ville demonstrera.

Orion77 sa...

@Anonym 4:32
Du kanske tycker att jag har uttryckt mig vanvördigt. Det ber jag i så fall om ursäkt för. Min lilla observation av riksdagsspektaklet är bara den, att 1) SD:s yrkande föll, 2) SD, och alla andra, visste att de inte skulle få majoritet för yrkandet. Så, varför försöka genomföra ett projekt som helt saknade förutsättningar att lyckas? Därför kallar jag det för en flopp.

Du kanske hade väntat att någon eller några ledamöter från andra partier än SD skulle trycka på "rätt", dvs fel, knapp?

Anonym sa...

Det är väl rätt normalt att det i ett hyfsat stort parti någon gång blir meningsskiljaktigheter, även i den högsta ledningen. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att man är oense i de stora övergripande frågorna. Det kan minst lika ofta vara sättet att framföra olika synpunkter. Mycket av det politiska livet handlar om diplomati. "Fyrkantiga" utspelas är sällan lyckade. Jag tycker t.ex. att Jan Björklund borde avgå med omedelbar verkan. Att ha haft skolan som sin profilfråga under sin politiska karriär, och haft chansen att göra något under 8 år, och sedan när alla indikationer pekar på att skolan har försämrats, dessutom anse att det är sossarnas fel. Då tycker jag det finns tunga skäl att avgå, eller att partiet åker ut ur Riksdagen.
Kjell Eriksson

Orion77 sa...

@Anonym 1:31 em, "meningsskiljaktigheter, även i den högsta ledningen ..." Aftonbladet har idag spännande nyheter om ett aktuellt fall, med kommentar av professor Ulf B.

Anonym sa...

#Orion77 12:47 em
Förstår inte varför du tror att jag tycker att du uttrycker dig vanvördigt. Om du inte menar att jag tycker du uttrycker dig så att din fattningsförmåga skulle kunna uppfattas som bristfällig och att du på så sätt ”vanvördar” dig själv.

Omröstningen har naturligtvis gett Sverigedemokraterna framtida möjligheter att påpeka hur omröstningen gick till. Och det faktum att ingen från alliansen höll med dem understryker ju bara det de vill demonstrera – det finns inget alternativ till Sverigedemokraterna i migrationsfrågan.

Jag tror inte att Sverigedemokraterna känner sig belastade av att ha med sig din ”flopp” i nästa valrörelse!

Anonym sa...

Orion 77: Ge mig gärna en länk. Jag hittar inte artikeln i aftonbladet.
Kjell Eriksson

Orion77 sa...

Kjell Eriksson, Aftonbladets artikel handlade om SD, faktiskt. Länk: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20213117.ab
Hoppas du hittar artikeln. Tyvärr har Aftonbladet stavat Bjereld fel, det står Bjerled i artikeln.

Anonym sa...

Tack. Jag läste artikeln. Intressant. Var det inte i Novus senaste mätning som SD fick 13,2 procent? Dvs tom bättre än i valet. SD som parti verkar vara förvånansvärt opåverkade av dessa interna "strider". Decemberöverenskommelsen kanske inte heller var världens mest lyckade drag. Det verkar konstigt att man inte kan rösta på sina egna förslag (främst budgeten då) bara för att den kan råka på att få stöd av SD (vilket självfallet är det verkliga skälet). Inte inger en sådan strategi något förtroende hos mig. Är SD invalda i Riksdagen får man väl kallt räkna med att de stöder det ena eller andra förslaget. Bättre mao att ett "uselt förslag" går igenom , bara det inte får stöd av SD. Förstår inte.
Kjell Eriksson